Det är så många som mår dåligt pga sin livssituation - man är inte lycklig, man är ensam, man hittar inte den rätta, man bor kvar men andra flyttar osv. Anledningarna kan fortsätta här i många många rader. Vad det än är som gör att du inte mår bra så kan du bli kvitt från det och bli lycklig. Men då måste du släppa taget om det!

Av naturen så älskar vi människor att älta. Vi spelar upp olika sekvenser i vår huvud flera gånger om dagen. Granskar dem, spelar dem framåt, spola tillbaka, spela upp igen, spelar upp bara vissa detaljer och granskar det. Detta sker dagligen. Ofta utan att ens veta om att vi gör det här. Det vi spelar upp är till största del inte av en positiv natur och där med inget som stärker vem vi är. Det som vi ältar gör oss med andra ord inte lyckliga. 

Det är inte enkelt att ändra sitt liv, sin attityd till sig själv, till andra människor och till hur man lever. Men det går! Nyckeln är att man själv måste vilja och att man släpper taget.

Nu menar jag inte att man ska ignorera vad som sker och gå runt och låtsas som det regnar. Vi ska uppfatta läget. T.ex. att någon behandlar oss illa eller utan den respekt vi förtjänar. Det vi kan göra i det läget är att säga ifrån och vara ärlig med hur denne får oss att må och att vi inte uppskattar det och istället säga hur vi vill ha det. Det kan ju vara så att personen i fråga inte ens vet om att de gör oss illa med sitt betende - trotts att vi kan tycka att det är uppenbart! Det är vad du kan göra vad det gäller andra. Mer kan vi inte göra.

Vi kan inte förändra andra. Vi har alla en fri vilja, den rår ingen på. Det går inte att tvinga någon att ändra sig. Inte ens när det gäller att få någon att sluta vara otrevliga mot oss, respektlösa eller att få dem att älska oss mer. Andras handlingar och tycken ligger utanför vårt grepp. Vi kan enbart ändra på oss själv. Detta är kärnan i att släppa taget.

 Du ska inte ändra på dig själv så att du anpassar dig till någon som gör dig illa på ett eller anmnat sätt. Det du kan göra är att uppfatta läget som det är och sedan välja att inte delta. Det är vad du kan göra - håll dig undan och avsluta relationen. Det kanske kan låta enkelt och det är det ju förståss inte.

Det vi måste inse är att det bara finns bara två vägar att gå - det finns ingen mellan väg. Antingen så står man ut och försätter att må som man gör. Då fortsätter vi att hoppas på att personen ska sluta bete sig dumt mot och och börja inse hur fina vi är och plötsligt börja respektera samt älska oss. Alltså försätta att hoppas och försöka ändra någon annan som inte går. 
Eller så väljer man att se läget för vad det är (någon behandlar oss fel) och handla själv för sitt eget bästa - man lämnar. Man tar inte vad som ges och väljer själv att skapa sin egen lycka.

Det kan tyckas fruktansvärt jobbigt att ta steget att lämna.
Ensamhet är något många är rädda för pga att ensamhet gör ont. Men om vi jämför det med att ständigt gå runt och må dåligt pga hur vi blir behandlade dag ut och dag in, med att bryta sig loss; må riktigt dåligt en liten stund till för att sedan kunna bygga upp sig själv och om ett litet tag må bättre. Vilket väljer man? Må riktigt dåligt en sista gång en kort stund eller att i all evighet gå runt och må kasst?

Det är så många som är fångar under sina egna liv! Vakna! Jag vet säkert ett tio tal i min närhet. Ingen kommer att rädda dig - det är ditt egna ansvar. Ingen kommer behandla dig bra om du själv inte ger dig den respekt du förtjänar. Det finns ingen mellan väg till att må bra: antingen mår vi dåligt eller så väljer VI att göra något åt det. Ältandet kommer att upphöra när du slutar att matas med negativitet från någon annan.

Delta inte i en dans med svåra steg. Se vad som sker, känns det fel, mår du dåligt - lämna det som får dig att må dåligt. Välj själv att avstå. Välj själv att må bättre. Du är härskare över ditt liv. Du skapar din lycka och framtid.