Varför jag inte haft tid att uppdatera här lika ofta det senaste har berott på att jag har en del stora uppgifter att plöja mig genom på högskolan. Ett av ämnena tyckte jag var väldigt intressant och jag tänkte dela med mig av det här. Det kanske inte är det mest pricksäkra ämnet, vad gäller relationer och kärlek, men ni kanske tycker det är relevant ändå.

________________________________________________________________

Varför är vi så fascinerade med våld? Det är den fundering jag tänker på när jag läser igenom kapitlet om aggressivitet. Varför vill vi, hemma i vår trygga soffa, se på när andra skadar varandra? Vad ger det oss - spänning, insikt, förståelse? Kanske kunskaper om att skydda oss själva om vi mot all förmodan skulle hamna i samma situation en dag?

Barn som bor i länder där det råder krig och som är åskådare till våld runt omkring dem lever ett förskräckligt liv. Varken barn eller vuxna ska behöva leva bland sådana omständigheter av stress, skräck och våld. Det är nog flertalet av jordens befolkning eniga om. Det är inte lika många som reagerar på är hur mycket våld vi ser genom TV, media, film och tv-spel. Det kan ju knappast vara bättre att majoriteten av barn som bor i länder som inte är involverade i krig, bevittnar så mycket våld dagligen på bl.a. TV och film att när de är 12 åringar så har det sett hundra tusen våldshandlingar.
"... the average 12-year-old has seen an estimated 100 000 acts of televised violence..." (Social Psychology 5^th edition, s. 407)

Skillnaden är att krig är verklighet och TV/film inte är det. Frågan är bara vad gör det med oss? Alla blir vi ju inte mördare av våldet vi matas med genom tv-rutan - tack och lov! Men ändå kan jag inte släppa tanken på hur vi hade varit om vi inte alls utsattes för den exponering av våld som råder idag.

Man kan inte dra en rak linje mellan att vi ser på våld i filmer/TV/dataspel och att människor sedan mördar varandra. Det är betydligt mer komplex än så, men det kan säkert vara en byggsten i processen.

Forskare har kommit fram till att det som händer när vi ser mycket på tv (mer än fyra timmar varje dag) är att vi bl.a. blir avtrubbade eller blir uppskrämda. Genom att se på våldshandlingar genom diverse olika medium varje dag gör att vi mattas av och inte längre reagerar lika starkt på de otäckheter som spelas upp. När vi blir avdomnade så kan vår empati minskas för offret och vi kanske till och med börja uppfatta våldet som något normalt.

Men vad händer om man istället blir rädd och inte avtrubbad? Filmer med mycket våld i eller att se allt lidande och elände runt om i världen genom nyheterna gör många oroliga. Dem som jag främst kom att tänka på som ligger i riskzonen för att bli uppskrämda är äldre pensionärer som lever ensamstående. De är ensamma större delen av sin tillvaro och har ofta tv:n som sällskap. Inte för att de utgör något hot mot samhället direkt, men det är synd om dem att de ska vara rädda för den värld de lever i.

När människor blir rädda börjar de fundera kring vad det är för värld vi lever i och bli nervösa för att del ta i den. Somliga kanske känner ett starkt behov av att skydda sig. Om det då är relativt lätt att få tag på ett vapen, som en pistol eller en kniv man kan bära med sig, så kan det bli onödiga och tråkiga resultat. Olyckor kan ske; du tror att någon vill dig illa när det inte alls var deras avsikt. Är du rädd och har ett vapen är chansen stor att du använder det. Jag ser en ond cirkel i detta: andra vill mig illa så jag måste skydda mig. Varpå näste man tänker: om andra bär vapen för att skydda sig så måste även jag ha ett vapen för att skydda mig mot dem och deras vapen. Och så fortsätter det så här...

Jag reflekterar över vad vi ska göra med all information om/med våld som vi tar del av dagligen? T.ex. mord som sker som det skrivs om i tidningar och som blinkar fram på våra dataskärmar och tv-rutor. Mår vi bättre av att veta om dem? Hade vi missat något stor och vissenligt om det bara var polisen som fick hantera den här typen av information? Om vi slapp ta del av våldet, morden, kriget via media - vad skulle hända då? Skulle vi berövas fakta viktig för vår egen överlevnad genom att inte lära oss av andras felsteg och misstag?

Många är eniga om att det inte sker fler brott idag än förr; de enda skillnaderna är att mörkertalet var större förr och att vi idag anmäler fler brott, plus att median förr inte var lika utvecklad som den är idag.

Så min slutfråga blir; var det bättre förr när vi i allmänheten visste mindre då Internet inte fanns och tv/tidningar inte kunde mata oss med lika mycket information som idag?